Radio, ransonering, råkor och rotfrukter

Samling framför Radiomuseets entré

Förra årets tradionella vårutflykt till rymdutställningen i Norrköping blev ingen succé, endast fyra NDL:are ställde upp. Årets utflykt till Radiomuseet i Motala blev dessdåmera välbesökt, hela tio medlemmar dök upp då vi samlades utanför entrén till museét vid Bondebacka Kanske beror det på att vi DX-are gärna hellre blickar bakåt än framåt.Temat för utställningen var nämligen radion under andra världskriget; ”Radio, ransonering, råkor och rotfrukter”. Utanför museet och nedanför en av de 125 meter höga masterna väntade också en grupp ungdomar som var beredda att betala 500:- st för en guidad klättring upp till toppen av masten. Själv skulle jag, om jag var tvungen gladeligen betala den summan för att slippa klättra upp i masten. Vår egen guide, Lennart Deimert SA5MMM är medlem i Radioklubben i Motala vilka har sin station och klubbverksamhet i museets lokaler. Klubben har signalen SM5SM, gissa vad det står för?

- Vilket kortvågsband skall jag välja, undrar Sigge.

Utställningen gav väl kanske inte så där jättemycket, man hade i entréhallen byggt upp några interiörer som visade hur ett hem såg ut under krigsåren. Naturligtvis fanns där också några mottagare utplacerade, tillverkade av Luxor ”från tiden”. Efter en mindre rundvandring, vi har ju besökt museét ett flertal gånger tidigare och efter en titt på klubbstationen, var det dags för säsongens sista klubbmöte vilket hölls i lokalen vi fått låna av klubben.

Kram!

Inte så mycket stod på agendan den här lördagseftermiddagen då vi genom fönstret kunde se hur mastklättrarna nu fått på sig sina säkerhetsselar och börjat bege sig upp mot toppen. Tid bestämdes för den obligatoriska vårstädningen/hopplockningen i Väsby, en rapport från DX-Parlamentet lämnades av de tre som varit där och Sigge redogjorde för läget i Parka. Planerna på ytterligare skogsavverkning och nedgrävning av elkablar däruppe hade tydligen, p.g.a. pengabrist lagts på is, så det var nu fritt fram att reparera de skador på antennerna som uppstått tidigare under säsongen. Sigge åker upp framemot hösten och deltar i arbetet. Han berättade också, att intresset för att åka upp i vinter är stort, många har redan anmält sig trots att listan ännu inte lagts ut.

Ullmar testar klubbens radio.

Då mötet var slut och vi kom ut igen, hade de tappra mastklättrarna kommit ner från masten, till synes välbehållna. Själva begav vi oss ner till hamnområdet och ett lämpligt kafé där klubben bjöd på eftermiddagsfika bestående av kaffe och macka. Mycket folk därnere och ganska rörigt, arbetet för att dra igång årets största begivenhet, Vätternrundan var i full gång.

Vi som var med.

Som bestämts på mötet, samlades vi städsugna på det vanliga stället i Klinga där vi stärkte oss med sallad/ hamburgare inför städningen. Fyra man hade infunnit sig: Bossarna H och G från Borensberg och Norrköpingsborna Classe och Sigge. Fint väder var det för antennkollen som gjordes av Bosse H. och Sigvard. Resten av styrkan tog sig an städning och hopplockning uppe i klubblyan. Allt var snart avklarat men antennkollarna kunde rapportera, att den nordligaste antennen var av en bit in i skogen. En stor gran hade blåst ner över den, men reparationen för anstå till återstarten i september eller oktober.

Städpatrullen.

Då det obligatoriska, med havda fikat intogs efter väl förrättat värv, siktade vi en stor havsörn som cirklade över oss och höll koll på våra förehavande. Antagligen hade den sitt bo i närheten och bevakade nu sitt revir. Det finns väl antagligen ungar i boett vid den här tiden på året. Väl mött igen framemot hösten! Text: Claes CON Olsson Bilder: Motala LtD, Väsby CON