För ungefär 25:e året var det dags att dra igång en ny säsong ute i vår lyssnarlya i Väsby. Tyvärr har både intresse och medlemsantal i klubben minskat under de sista åren, vilket naturligtvis märks på deltagarantalet vid våra träffar. Kanske det minskade intresset till en del beror på att det inte finns så mycket kvar att lyssna på. Antalet mindre SW-stationer försvinner i rask takt, bättre och billigare media finns för att framföra sitt budskap i.  Dock inte lika intressanta för oss inbitna DX-are som hellre lyssnar på en sprakande och svårhörd station på mellan- eller kortvåg i stället för att slå på datorn och där. med SIO 555 kunna lyssna på samma station. Dock finns det en hel del MW-stationer kvar, även om de också försvinner i allt raskare takt.

Bo Gustavsson och Bo Hellman reder ut koaxialkablarna

Nåväl, åtta tappra NDL blev vi i alla fall i den härliga sensommareftermiddagen där kvicksilvret klättrade upp till 20-gradersstrecket. Eller finns det kvicksilver i termometrarna numera? Det är väl förbjudet, tror jag. Mera miljövänligt med en digital termometer, är det nog i alla fall. Dagens arbetsuppgifter bestod i att kolla antennernas kondition utomhus samt att plocka upp grejorna inomhus. Det sistnämnda gick ganska lätt i år; efter samtal med våra hyresvärdar i våras hade vi inte behövt plocka undan särskilt mycket, ingen annan skulle använda lokalen under sommaren och ingen hade tydligen gjort det heller.

Efter att ha delar upp arbetsuppgifterna, begav sig lite över hälften av arbetsstyrkan ut i naturen. Vi tre som var kvar fixade till kabelstammarna och kopplade in antennfördelarna. Sigge lade ner mycket arbete på vår 300-graders antenn, alltså den som pekar mot sydliga USA och Texas/Florida. Vi har nu även en antenn i 225 grader och en tredje i 260 samt en dipol. De två sistnämnda hann vi inte med att få igång, vi får ta det vid en extra arbetsdag inom en snar framtid. Många av oss, eller kanske de flesta är ju numera pensionärer och borde då ha tid att lägga ner timmar ute i Väsby.

Sigge kopplar koaxer inne i skrubben.

Efter sådär en tre timmars jobb var det dags för säsongens första möte. Vår nygamla Ordförande Bo Gustavsson slog klubban lite lätt i bordet, förklarade mötet för öppnat och läste upp Dagordningen. Det behövs knappast skrivas en ny till varje möte, den har varit i stort sett densamma under alla de gångna åren och punkterna avklarades i ganska rask takt. Ett protokoll från mötet finns nu också att läsa här någonstans här på hemsidan.


Solveig och Rolf Samuelsson.


Det som dryftades lite mer ingående var en förfrågan om vi skulle kunna tänka oss att anordna 2014 års Parlament här i Norrköping. Efter lite diskussion kunde vi tänka oss det, om det blev på våra villkor, vilket bl.a. skulle innebära ett Parlamentet som endast skulle vara en lördag-söndag. Ullmar fick i uppdrag att ta kontakt med Christer Brunström och framföra våra synpunkter. Snabbt svar fick han, redan på söndagen fick Ullmar veta att det redan var klart med nästa års möte. Falkenberg blir platsen och tiden någon gång i juni. Kanske vi kunde ta det 2015, tyckte Christer? Men att planera för något som ligger flera år fram i tiden är nog inte så lyckat vid vår ålder.

Sigvard hade ett par punkter på dagordningen. Den första var Parka, dit han själv åker i slutet av september. Bokningen däruppe har i år ökat och han räknar med att de inkommande avgifterna räcker till att betala för antennkollen så Förbundet slipper bidra. Om alla inbokade verkligen dyker upp vet man ju aldrig. Från NDL planerar Jan Görlin, Bo Gustavsson, Claes Olsson, Jan-Erik Järlebark och Göran Jansson att åka.

Andra punkten på Sigges agenda var en demonstration av handhavande av inspelningar på datorn, gjorde med en SDR 14. Sigge spelade upp lite filer och visade hur man lyssnar efter ID på stationer som ligger på samma frekvens. Och faktiskt lyckades vi andra också uppfatta några av de ID som hördes.


Sigge demonstrerar SDR och id-ing.

Flitiga QSL-jägaren Ullmar lät oss sedan ta del av nyligen influtna QSL från exotiska länder eller snarare platser som man knappt visste finns på kartan. Eller de kanske bara finns på radioamatörernas kartor? Fina och intressanta var de i alla fall.

Sista punkt var som vanligt kaffe med dopp. Inte bara smörgåsar idag, Bosse Hellman hade med sig en smarrig kladdkaka med vispgrädde.

Hoppas nu det blir lite lyssning ute i lyan, ett visst intresse för detta verkar i alla fall finnas. Och man kan ju alltid hoppas konditionerna bättras, de har väl varit ganska mediokra nu under sommarmånaderna.