Tyvärr får jag nog jobba vidare ett tag på min idé, men en förflyttning i tid och rum gjorde vi i alla fall på NDL:s sista sommarmöte. Tiden var medel och platsen Hova, nånstans i norra utkanten på Västergötland, där man höll sin årliga Medeltidsvecka. Där gjorde vi ett besök den 14 juli, innan det bar av till JEJ:s QTH och möte.

Halvskapligt väder då vi samlades framemot eftermiddagen för att i samlad tropp bege till festivalområdet. Ett 15-tal NDL:are, förstärkta med några fruar, flickvänner och bekanta, sammantaget 21 stycken, kunde Jan-Erik räkna in vid anmälan vid incheckningen. En medeltida marknadsgata lockade med sina stånd, där tidsenliga försäljare bjöd ut keramik, smycken, träsvärd och annat som hörde tiden till. Efter någon timmes strosande bland de utbjudna varorna var det dags att besöka Galne Galten i Ladan, en föregångare till dagens McDonald. Där undfägnades vi med grillat kött, bröd, potatis och dryck. Dagens enda regnskur kom lägligt där vi satt under tak och lyssnade till Gnid och Gnäll som tillbehör till maten. Fanns det några Militanta Veganer på den tiden, fick vi vara ifred för dom, platsen med alla grillade köttbitar skulle väl annars passat rätt bra för en demonstration.

Efter maten hann vi röra på oss en stund till, innan det var det dags för kvällens clou, Tornerspelen. En samling ambulerande taskspelare, bestående av riddare med hästar, gycklare, kungar och annat löst folk stod för underhållningen på den fint uppbyggda arenan med lika fina läktare. Stiliga riddare med namn såsom Hertigen, Örn, Stridsyxan och Gyllensvärd utförde på sina lika stiliga hästar sina övningar med hjälp av svärd, yxor och andra tillhyggen innan man avslutade det hela med strid man mot man. Med hjälp av sköldar och långa lansar, försökte man i full galopp träffa varandras sköldar, en envig som pågick tills en segrare bland de tio riddarna kunde utses.

Eftermiddagen hade hunnit övergå i kväll innan vi med hjälp av något modernare hästkrafter styrde kosan till Joristorp och dagens möte. Kvällen var inte särskilt varm, de välbekanta myggen hade dykt upp tillsammans med några fler NDL-are. Det hela gjorde att vi packade in oss i JEJ:s kök, där vi startade med kaffe och kakor innan mötet. Tur att inte klubben har fler medlemmar, att få in några fler i möteslokalen hade nog inte godkänts av brandmyndigheterna.

Fram emot 2200 SNT avhystes damerna ur lokalen och mötet kunde ta sin början. Sigge redogjorde för sina Parkalompoloplanerna och att han tydligen tänker tillbringa sin semester där tillsammans med några andra antennuppsättare och tråddragare. En del NDL:are visade också intresse att där göra ett besök då antennerna kommit på plats, preliminär tidpunkt bestämdes till någon gång i oktober.
Annars verkade det som om FM-DXing kommit på modet. Ovannämnda Sigvard spelade upp en knippe stationer med obegripliga språk som han lyckats fånga med de nya Galaxy-antennen som numera roterar på taket i hans radhuslänga. Även Göran Bäckstrand hade tydligen fått upp sin rörsamling, en FM-pirat från Irland var en fin fångst vi fick lyssna till.

Till MW höll sig Göte, som vid en bröllopsresa till Mexico, dock inte sin egen, bandat ett gäng mexikanska stationer som vi nu fick ta del av. Hördes bättre än i vårt QTH, måste jag tillstå.

Göran kunde också stolt visa upp ett QSL från ett numera svårfångat land, Nicaragua. Radio Sandino på 740 kHz hade efter några påtryckningar släppt ifrån sig ett svar på en rapport som Göran skickat iväg 1998. Inte dåligt!

Ett gäng amatörer, radio, alltså, hade lyckats nästla sig in på mötet, varför det blev en hel del snack om den delen av hobbyn. Själv föredrar jag mobiltelefonen, men dom kan säkert ha trevligt med sina sändare och mottagare.

Till slut och ganska sent lyckades i alla fall Ordförande Bo G. få kontroll över situationen, mötet avslutades och inför hemfärden släpptes damerna ut. Kul och trevligt hade vi haft det och med en förhoppning om att få återkomma nästa sommar, skingrades vi i den ljusa sommarnatten åt alla håll.


Text: CON
Foto: LtD